Skattefakta
Kommunalskatt
Kommunalskatten är den del av din skatt som går direkt till kommunen och till landstinget. I genomsnitt går drygt 20 kronor av en intjänad hundralapp till kommunen och drygt 10 kr går till landstinget. Den sammanlagda skattesatsen till kommun och landsting varierar mellan 28 och 34 procent. Förutom kommunalskatten är statsbidrag via det kommunala skatteutjämningssystemet viktiga intäktskällor för de flesta kommuner och landsting.
Kommunalskatterna har stigit med över 6 skattekronor de senaste 30 åren vilket motsvarar 1 500 kr i månaden för den som tjänar 25 000 kr i månaden.
Läs mer:
Skatt på arbete
Statlig inkomstskatt
Statlig inkomstskatt betalas av dem som tjänar mer än den så kallade brytpunkten (31 164 kr i månaden för år 2009). Dessa får utöver kommunalskatten betala ytterligare 20 procent i skatt på alla inkomster över brytpunkten. Ytterligare en brytpunkt finns, nämligen 44 164 kr i månaden (gäller 2009). De som tjänar mer än så får utöver kommunalskatten och den 20-procentiga statliga inkomstskatten betala ytterligare 5 procent på allt som överstiger denna brytpunkt. Denna 5-procentiga extraskatt kallas i folkmun för "värnskatt", eftersom den infördes 1994 som en tillfällig extraskatt, tänkt värna statsfinanserna.
Värnskatten gör att höginkomsttagare kan få betala en marginalskatt på närmare 60 procent. Något som sannolikt gör dem mindre benägna att arbeta extra, och som därmed är till skada för samhällsekonomin.
Läs mer:
Rapport om värnskatten
Argument mot värnskatt
Opinionsundersökning om värnskatten
Arbetsgivaravgifter
Utöver den inkomstskatt som dras från vår lön varje månad måste arbetsgivaren betala in arbetsgivaravgifter, som delvis går till socialförsäkringar som pension, sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring. Arbetsgivaravgifterna, som 2009 uppgår till 31,42 procent av lönen, är trots namnet en extraskatt, eftersom kopplingen mellan avgiftsuttaget och förmånerna är svag, framför allt för medel- och höginkomsttagare. För sjukförsäkringen, arbetslöshetsersättningen och andra sociala förmåner finns ett tak för utbetalningarna, men för arbetsgivargifterna finns inget motsvarande tak. Det betyder att arbetsgivaravgifterna över en viss nivå, är en direkt skatt som inte ger några förmåner knutna till den som betalar skatten.
Moms
Mervärdesskatt, eller moms, är den skatt vi betalar på nästan alla varor och tjänster som vi köper. I allmänhet är momsen 25 procent, vilket innebär att 20 procent av priset på en vara eller tjänst är moms. Vissa varor har dock lägre moms, t.ex. mat, som har 12 procent och böcker som har 6 procent.
Momsen är en av de skatter som drar in mest skatt. Storleksordningen är 300 miljarder kronor år 2009. Endast kommunalskatten tar in mer pengar.
Bensinskatt m.m.
Varför är bensinen så dyr? Det beror inte främst på oljepriset. 60 procent av priset på vanlig bensin är skatt och nästan lika hög är skatten på andra fossila bränslen, såsom diesel och villaolja. Ovanpå råvarupriset för en liter bensin läggs en skatt på 5 kronor och 52 öre därefter tillkommer moms på både priset och skatten. Motsvarande gäller för hushållsel. Nästan hälften av elpriset är ren skatt.
Alkohol- och tobaksskatt m.m.
Vad kostar en flaska Absolut vodka? 43 kronor. Ja, du läste rätt. Resten av priset är nämligen skatt. Sverige har internationellt sett mycket höga skatter på alkohol. 140 kronor är alkoholskatten på en helflaska sprit och därutöver kommer moms på både varupriset och skatten. Även öl och vin beskattas högt i Sverige.
Hur mycket kostar då ett cigarettpaket egentligen? 13-14 kronor är svaret. Cigaretter beskattas både per styck och som andel av priset på paketet. Samt moms naturligtvis. Snus beskattas efter vikt.
Särskilda skatter av detta slag förekommer även på lotterier och spel. Syftet med punktskatter av detta slag är dels att påverka vårt beteende så att vi kör mindre bil, dricker mindre sprit och spelar mindre poker. En minst lika viktig anledning är att staten vill ta in skattepengar.
Fastighetsskatt
Tidigare fanns en statlig fastighetsskatt som upprörde många husägare. Från och med 2008 har skatten omvandlats till en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften är 0,75 procent av fastighetens taxeringsvärde, men maximalt 6 362 kronor om året (år 2009).
Den som flyttar och säljer sin fastighet måste betala 22 procent i skatt på reavinsten. Liksom tidigare går denna försäljningsskatt att skjuta upp om man köper en ny fastighet, men från och med 2008 utgår en särskild ränta på det vinstbelopp som skjuts upp. Räntan, som är 0,5 procent av den uppskjutna vinsten, får i praktiken effekten av en "flyttskatt". Reglerna är mycket snåriga så har du sålt eller tänker sälja din bostad så bör du sätta dig in i reglerna ordentligt för att inte betala onödigt mycket i skatt.
Läs mer:
Fastighetsskatten avskaffas men med bitter eftersmak
Öppet brev angående räntebeläggning av uppskov